Vi tänkte göra en recension av kvällens bidrag. Detta kommer vi göra varje vecka!

Dagens program var väldigt bra, med två roliga programledare. Gina var självklart bäst, med sina härliga kommentarer och sköna ansiktsuttryck :) Låtarna de sjöng var också väldigt roliga, framförallt första när Gina var utklädd som Loreen och visst såg de ut som henne i första anblicken. Haha så härligt :)

(Bild från svt.se) 

Här kommer våra åsikter om låtarna!

1. David Lindgren - Skyline

Josefine: Ganska bra låt och nice dans ;) Hans låt förra året var bättre, men helt klart godkänd. En av de bättre låtarna ikväll :)
Mikaela: Härlig och dansvänlig. Väldigt bra låt :)

2. Cookies and Beans - Burning Flags

Josefine: Inte super bra, men en skön låt att lyssna till ibland. Har dock aldrig varit något fan av grupper, men bra hesa röster.

Mikaela: Like Like Like. Bra och unika röster.

3. Jay-Jay Johanson - Paris

Josefine: Så tråkig låt och detsamma med framträdandet! Och vad var det där klingande ljudet i bakgrunden bra för? Bara irriterande! Sämst ikväll! zzzzzzzz

Mikaela: DÅLIG! Riktigt tråkig och konstig. Sämst för kvällen.

4. Mary N'Diaye - Gosa

Josefine: Fruktansvärt ful outfit och hår. Och ja låten är i ungefär samma klass! Lite små rolig, men inget jag vill höra igen.

Mikaela: Fult framträdande och ej så bra låt. Men ändå lite sväning och rolig, men klarar mig fint utan denna skojlåt.

5. Eric Gadd - Vi kommer aldrig att förlora

Josefine: Vet inte vad jag ska säga, bara tråkigt och dåligt! Nej tack!

Mikaela: Jag gillar musik och text. Lite trevlig låt som jag gärna lyssnar till igen. Dock minus för falsetten.

6. YOHIO - Heartbreak Hotel

Josefine: Väldigt bra låt faktiskt. Den påminner lite om Tokio Hotels låtar tycker jag. Framförs dessutom av en originell person som vågar sticka ut från mängden. Det gillar jag. Bäst ikväll!

Mikaela: Bra framträdande, låt och en grymt bra röst. En person som gör sin grej och inte är rädd för att sticka ut! Bästa låten i kväll :)

7. Anna Järvinen - Porslin

Josefine: Deprimerande och tråkig låt. Fint att sjunga tills sin mormor eller vad det var, men ingen bra melodifestivallåt.

Mikaela: Bättre effekt än ett sömnpiller!

8. Michael Feiner och Caisa - We're still kids

Josefine: Den var okej, inte sämst, inte bäst.

Mikaela: Dålig låt och känns som en töntig barnlåt. Däremot så gillar jag saxofonen :)

Maria, Henry och deras tre söner är på semester i det tropiska Thailand. När familjen njuter av solen vid poolen slits paradiset i bitar av den enorma våg som drar med sig allt i dess väg och splittrar familjen. The Impossible är baserad på en sann historia om en av de tusentals familjer som drabbades av den ofattbara katastrofen 2004.

Ikväll har jag och mamma sett en av de mest fruktansvärda filmerna någonsin. Som ni kan läsa ovan handlar den om tsunamin 2004. Jag minns den dagen som om den var igår. Alla nyhetsinslag och alla tidningsartiklar med alla dessa människor som de funnit döda och sådana som fortfarande saknades...Nej, fy fan detta är en av de värsta naturkatastroferna som inträffat på länge. När jag var i Thailand fyra år efter tsunamin hade jag sån fruktansvärd ångest. Jag var livrädd varenda dag att det skulle hända igen och jag kunde inte slappna av när vi var på stranden, satt mest och tittade ut mot horisonten och var beredd på att fly..Så påverkad blir jag av saker...

 
I alla fall, jag tycker att den här filmen visar händelsen på ett trovärdigt och äkta sätt. Man ser skräcken i både barnens och de vuxnas ögon och man riktigt känner med dem. Det är fruktansvärt. Ena sekunden är de i ett semesterparadis och har roligt tillsammans i poolen och nästa sekund förvandlas deras värld till ett helvete. Om man inte var med om katastrofen kan man omöjligt förstå hur hemskt det var, men den här filmen får en i alla fall att förstå så mycket det bara går. Det är verkligen sjukt bra skådespelarinsatser och de har fått till allt så bra, kaoset, sorgen, oron, glädjen över att finna sina familjemedlemmar levande igen...ja, det är fantastiskt bra gjort! Den äldsta sonen, Lucas, är verkligen filmens hjälte. Han tar hand om sin mamma när hon är skadad och han och mamman räddar en liten pojke som fastnat under massa bråte. Det är så underbart när man får se den lille killen med sin pappa lite senare, åh (de var svenskar btw)!! Min absoluta favoritscen i hela filmen är när Lucas får syn på sina två små bröder och de springer mot varandra och kastar sig om varandras halsar, åh vad det är fint, blev helt tårögd och varm inombords. Sen blir det ju bara ännu bättre när även pappan får syn på dem! Jag älskar att familjen man fick följa faktiskt fick ett bra slut, då alla överlevde. Det hade varit fruktansvärt att följa en familj där någon dog. Det räckte att se personer runt omkring som inte hittade varandra och alla dessa kroppar som låg överallt..Nej, usch jag lider verkligen med de som förlorade någon i tsunamin. Det är som sagt fruktansvärt...

Detta var absolut en av de mest gripande filmerna jag sett. Rekommenderar den starkt! Har du inte sett den, gör det nu, nu, nu!

Betyg: 5/5

/Josse